Minnen del 1.
Vi har pratat lite om vad man uppnått här i livet och fick idén att skriva ner lite minnen i bloggen för er läsare att avnjuta. Eller avsky. Vilket som spelar ingen roll.
Jag tänkte beskriva mina minnen i "du"-form, eftersom det har en fin klang i tonen och det känns nästan som att det inte riktigt är jag som skriver det. Jag lånar, eller stjäl just detta från en bok. Minns inte riktigt titeln, men jag tyckte det lär bra när jag läste det.
Visst minns du din första semester? Du tror det var i Grekland, du vet att ni åkte flyg för att ni bodde på hotell, din mamma, din pappa, din syster Therese och din syster Diana. Med er på resan hade ni även familjen Sundh, Peter, Ninni, Isa och Viktor.
Du minns ganska starkt stora vita hotellet med en stor pool på innergården. Det kalla vattnet var inte nådigt, men det är någonting speciellt med förhållandet utlandssemester och pool, du måste bara bada, hur kallt det än är.
Visst minns du också det där med skorna? Eller gör du det, kan det vara en bild som dina föräldrar målat upp i ditt huvud genom alla historier de berättat om det? Men vi säger att du minns det, det blir bättre så: Din mamma sa åt dig att 'glöm inte att sätta på dig skorna nu när vi går ut' och du svara 'nej då' och springer iväg på ett ärende (kanske ett sista dopp i det kalla vattnet). Du kommer tillbaka och din mamma säger åt dig att 'glöm inte dina skor nu'. 'Nej, då', svarar du och springer till den närliggande kiosken för att köpa lite Pez till din tomma Pez-hållare (Kalle Anka?). Du kommer springandes tillbaka och din mamma säger till dig 'glöm inte att sätta på dig dina skor, för nu går vi'. 'Nej då' säger du.
På vägen till ert mål stannar ni för att se på de gräsätande åsnorna och du frågar om du får gå fram lite längre. 'Ja' säger din mamma och tittar på dig 'men vart har du dina skor?'.
Minns du din andra utlandssemester?
Nehe, inte?
Okej, men vi får ta ett annat minne någon annan gång.
För visst minns du din första kyss?
