Lite tankar...
Men jag klarade mig, med väldigt snår marginal. Jag hann tyvärr inte att köpa en biljett eftersom jag var tvungen att låsa cykeln (inte fan skulle den bli stulen igen). Dagen innan hade jag lagt in tillräckligt med pengar på mitt kort för att komma in, äta lunch och komma hem. Därför skulle den där 100-lappen som biljetten kostar på tåget göra att jag inte ens skulle komma hem.
Därför drog jag en rövare. Jag drog på full volym i min telefon, satte på mig mina öronlurar och blundade med ansiktet mot fönstret. Om nu konduktören skulle komma skulle jag låtsas inte höra och kanske, kanske slippa betala. Som tur var kom det aldrig någon. Jag blev glad över att ha fått lite pengar över.
Idag är det heldag i skolan. Den första på mycket länge. Det är lätt att bli bortskämd på högskolan.
Jag ställde mig i kafeteriekön och skulle köpa mig en kopp te för mina tågpengar, då Johanna Andersson ställde sig bakom mig med en kompis. Hon sa hej, jag sa hej. Hon sa "nej, titta vad gulligt", jag undrade vad då? Vände mig om och fick se de två titta på en genomskinlig plastpåse med fyra skorpor i. "Jaaaa..." sa hennes kompis. Men hur mycket jag än vred och vände på det blev aldrig påsen med skorpor gullig.
Och HON är tillbaka. HON som överdriver sitt uttal, HON som gör mig illamående. Fuck.
Jag funderar på att stanna uppe hela natten för att bevaka Filip och Fredriks valvaka som hålls i USA. Dels för att det är intressant (kan bli första svarta presidenten!) och dels för att det är Filip och Fredrik. Men någonting sägen mig att de inte kommer att spexa till det, det kommer att bli seriöst. Med bra gäster dock, bland annat Ingvar Karlsson, Mona Sahlin, Kristian Luuk och Henrik Schyffert.
Happy Helloween MoFos!
Okej, det är Halloween imorgon, men jag kommer nog inte orka lägga ut dessa klipp då. Så de kommer här istället.
Första klippet gick inte att lägga upp här så jag länkar det istället.
Kommentar: Elakt "prank". Är det kul eller inte spelar ingen roll. Den här kvinnan får men för livet, tro mig.
Den här då. Men detta klipp menas att man absolut inte bör bråka med en viss folkgrupp.
Och sista. Lite klipp där olika människor blir skrämda.
Take 3!
Från mitt nya akustiska album!
Take 2!
.................................
1 kommentar!
82 lyssningar på Youtube-låten.
Och en kommentar!
Från IdaCille:
im totally 100% naked now hehe
be nice! 9k
Jag vet inte vad det betyder, men är glad över den...
Efter tre dagar...
Fortsätt är ni snälla.
Om man ska ta och skvallra lite om helgen då...
Jag tänkte skriva ganska mycket här om avslutningsfesten, men jag tänkte åka lite snålskjuts. Allt som hände kan ni läsa om här och här.
Det är dock några få punkter som har missats:
1. Kvällen tveklöst bästa höjdpunkt var när jag och Journalisten körde rep-battle för ett få antal fans utanför. Allt för att få upp stämningen. De skrattade mer än diggade med, vilket jag blev lite förvånad över...
2. Fullast var den killen som inte ens har åldern inne. Dan Engberg. Vi försökte få i honom mer och mer, men han sa nej. Tyvärr.
3. När kvällen var slut om det fram en full tjej (som jag aldrig sett förut) och sa att hon skulle sova hos mig. Första gången sa jag ingenting. Andra gången skrattade jag och sa snällt "nej". Andra gången började jag prata med Ralle. Fjärde gången drog hon till med ett "min skjuts har åkt och jag kommer inte hem. Bor i Torpa." Snäll som jag är sa jag att hon kunde få sova i gästrummet där nere, bredvid mamma och pappa. Då sa hon att hon skulle sova i min säng. Jag sa då att "då sover jag i gästrummet". Femte gången hon frågade drog jag med mig Journalisten och smög iväg, nästan småjoggandes hem.
Och lite mer bilder skadar väl inte:
Vargen och bakhuvudet på farbror Conny
Mr. Oreskovich
Två morsor och en farsa
"Tummen upp!" säger Ove om festen
"Han till höger ska jag döda ikväll..." tänkte den ena killen
Sigge och Wahabidibidibidibidi
Och när alla vännerna gått hem...
Om man ska ta och skvallra lite om helgen då...
Först, fredagen:
Jag hade precis haft ett mattepass i skolan då jag funderade ut vad Riddarna skulle kunna hitta på just den kvällen. Och det enda som jag hade i tankarna var fest!
Efter en sms-kedja och lite hot om uteslutning så var fyra femtedelar av Riddarna på. Den enda som tyvärr tackade nej var Fiskarn som hade annat för sig. Efter skolan kikade jag in på systemet och bunkrade upp för en två-dagars. Nära 300 spänn gick kalaset på.
Åkte hem, kikade på High Chaparall och drack två öl innan skjutsen till E-tuna gick runt 7. Hemma hos Pontus blev det nya Jippi Jäh! och kortspel. Men jag hade tyvärr gjort rookie-misstaget att ta med mig för lite alkohol.
Så jag snodde fyra shot av min gode vän Journalisten, och efter en timme där han lekte detektiv och förhörde alla så kilade vi till Nybron. Väl där berättade jag att jag var tjuven och bjöd honom på en Mojito.
Som tydligen gick "straight up to his brain". Resten av kvällen var han som en iller på speed. Som fågeln på Kalle Ankas julafton. Roligast var ändå när han på vägen till hamburgeståndet gick in i en lyckstolpe, med flit såklart, och en kille skrattade bakom honom. Jornalisten tog ett språng och ställde sig framför killen och utbrast "och vad skrattar du åt!?"
Resten av oss förstod att han skämtade, men vi förstod även att killen inte skulle förstå det. Så vi gick fram och berättade att han bara skämtade.
Då sa killen att han började blöda näsblod. Bara så där. Vilket var väldigt konstigt och väldigt roligt.
Journalisten kastade även sina strips i papperkorgen med ångrade sig senare. Så han plockade fram några och käkade de.
Jag fick ett slag på halsen och en dansk skalle på näsan av honom också.
Före Efter
Fulast
Mest misstänksam
Och coolast!!
Let's give it a try then!
Succé!...eller inte...
Åhlberg? Vilken egocentrerad idiot han är. Han kom fram till mig och skakade hand, berättade vem han var och avslutade med ett "välkommen".
Välkommen!
Han välkomnade mig till det lag jag spelat i sporadiskt de senaste fyra åren. Idiot.
Han snackade mer än tränaren, hans zorro-finter är snygga, men otroligt meninglösa, klagade på närkampspelet och tjafsade med sina lagkamrater.
Idiot.
Det var nog det första och sista träningen jag gör med a-laget. Vill inte, har inte motivationen att vara så seriös varje träning. Jag vill ut på planen och bara lira.
Ingenting annat.
Jag måste bara prata om skolmaten igen...
Idag var det, förutom den gigantiska salladsbuffén, kycklingfilé. Med klyftpotatis, bearnaisesås och tzatziki.
För de som inte riktigt tycker om kött bjöds det på en riktigt god broccolipaj och falafel.
Till efterrätt vankades det chockladpudding med vispgrädde och mandarinklyftor. Såna som man kan köpa i burk.
Riktigt gott.
Vad nu?
Så nu sitter jag här.
Det är min historia. Fängslande, skrämmande, rolig och sorglig.
Min historia.
Helgen då.
Helgen då.
Om vi ska ta och prata lite om den. Jag hade ingen aning om vad vi skulle hitta på klockan 17.13 på fredagseftermiddagen. Så Simon ringde och bad mig att hitta de där partytakterna som krävs av en Riddare. För det krävs. Om ni nu vill vara en Riddare så måste ni alltid vara förberedda. Det spelar ingen roll om klockan är 11.37 en onsdagsnatt, ska Riddarna ut så ska du med.
Om du inte har en förklaring. "Inga pengar" kan vara en om du nu har så lite att du inte ens vill låna av någon annan RIddare. För en Riddare lånar alltid ut pengar.
"Ingen lust"? Skit ner dig.
Denna gång var Mr. CJ borta på fiskeäventyr (har fiskade alltså. Riktig fisk. Såna som finns i havet.) och Jone var 60 mil härifrån och var med om sitt första "slagsmål" i livet.
Tåget togs mot E-tuna, ett besök hos Mr. Systembolaget, inhandling för två kvällar i rad och hem till Pontus. Som vanligt. Väl där öppnades öl (cider) till Idol och Step-brothers, innan vi en halvtimme innan utgång försökte trappa upp stämningen till You-tube.
Sen ut.
Nybron.
Det var kul. I alla fall okej.
Vi sprang förbi Kebabhouse innan vi senare drog oss hem och sov hos Pontus.
Jag vaknade lite illamående. Det kan vara för att vi vaknade klockan 9. Jag hade nämligen innebandymatch och var tvungen att ta 10-tåget hem.
Mötte efter matchen (vi vann med 10-3, jag stod för 1 mål och 2 ass) upp Ralle, Henke och Simon för att dela ut priser till småkottar som ska bli Kungsörs nya fotbollsstjärnor. Tog efter det en pizza med Simon.
Sen till E-tuna igen.
Hem till Pontus.
Den här gången gick det trögare att få ner alkoholen i kroppen, både för mig och Simon. Men Pontus svepte på som vanligt. Jag kom in i takt. 
Simon spydde. I Pontus handfat. Och med hjälp av min nya telefon har jag bildbevis. Sug på den ni. 
Simon fick tydligen upp ananasbitarna från den dagens Hawaii-pizza som virvlade runt i vatten och en brun gegga.
Men efter det så fick vi tillbaka den Simon vi har lärt oss att älska.
Inne på Statt (dit vi gick denna kväll) skulle Dr. Alban spela. Jag tror vi såg en låt. Sen gick vi till Schlager-golvet och hoppade runt till Håkan Hellström. Ja j***lar vilken fart det blev.
Det kvällen var riktigt kul.
På hemvägen blev det Corner, innan vi gick återigen till Pontus och sov. Jag vaknade återigen med Simon bredvid mig, med solen stekande i ansiktet, denna gång runt klockan 11.
Och två ananasbitar låg fortfarande kvar i handfatet.
Not really back...
Jag har inte haft begäret. Har inte haft det på ett halvår eller så, och kommer nog aldrig att ha det begäret som man måste ha för att få besökarnas ögon att tindra när man läser bokstäver som blir till ord, som blir till meningar, som blir till bilder i huvudet, som blir till en fröjd. Jag är inte världens bästa skribent, jag blandar imperfekt och presens (när jag har bråttom), jag felstavar, jag missar ord.
Men det får ni leva med om ni nu läser den här bloggen.
Jag bryr mig inte.
Det kanske kommer några inlägg nu, ett avbrott sen, några inlägg ännu senare.
Och om ni vill fortsätta läsa, läs.
Jag bryr mig egentligen inte så j***a mycket om hur många som besöker sidan, jag har faktiskt inte kollat statistiken på 7 månader.
Men jag ska göra mitt bästa för att få er uppdaterade.
Don't kill me if I'm not put up for the job.
Och ingen j***a "härligt, tillbaka!" i kommentatorsfältet, för man vet aldrig när jag försvinner igen.
Min första tanke var: "I helvete..."
Så här har jag gjort i fem dagar nu, väntat, väntat och åter väntat på studielånet. Tillslut bad min mor mig att kolla upp det på internet. Varför jag inte fått mina pengar, som just nu, i detta skedet, är ett STORT problem. Så jag loggade in. Såg att jag fått mail på csn och öppnade mailet. Det stod: Vi har tyvärr inte kunnat sätta in dina pengar då dina poäng du behöver inte kommit till oss än." Min första tanke var: "I helvete..."
Tillbaks på noll. En vecka väntan i onödan. Så jag blev lite sur. Är det denna förbannade skola som glömt skicka in mina poäng, eller är det så att skolan av någon konstig anledning tagit bort de?
Jag var nyss på expeditionen och förklarade mitt problem.
De sa: Du är berättigad.
Jag sa: Men poängen har ju inte skickats in till csn än.
Jag skrattade lite åt mig själv där.
De sa: Men gör så här, ta ett bevis på att du har dina poäng och gå bort till csn-kontoret, som ligger här borta, och prata med de.
Så det är det jag ska göra.
Och vänta lite till.
Kan man ha alla fyra på planen?
United fick tyvärr 0-0 hemma mot Villareal, trots att Ronaldo hoppade in med en halvtimme kvar av matchen. Så otroligt skönt att han är tillbaka.
Men nu då? Kan man ha alla fyra, Ronaldo, Berbatov, Tevez och Rooney på planen? Ska man flytta på Giggs eller Nani och låta Rooney spela vänsterytter? Ska bli intressant och följa...
Bayern Munchen fick 1-0 hemma. Med blotta skräcken ska tilläggas, men jag tror att de fixar det. Svår grupp, javisst, men efter avancemang har de spelat 4 tuffa macher och har det i blodet.
...den bästa skolmaten jag någonsin har smakat på...
Skogsbrynsskolan har den bästa skolmaten jag någonsin har smakat på. Det är alltid två rätter, ett långt salladsbord, ett bord med mjuka och hårda mackor och lite pålägg.
Idag var det tacos och grekisk sallad. Jag är proppmätt.
Ska ha bild om ett litet tag.
Det är något av de stora lagen som ska ta hem det här i år...
Okej, lite om världens just nu roligaste tävling. Champions League.
Jag såg Inter vinna över Panathinaikos igår på ett mindre imponerande sätt. 2-0 efter två fina assist av Sveriges enda superstjärna. Det såg trögt ut av det lag som ska imponera anfallsmässigt efter två kreativa nyförvärv.
Två skrällar, Cluj vann över skadedrabbade Roma och det cypriotiska laget fick oavgjort mot Werder Bremen. Annars var det som det skulle.
Det är något av de stora lagen som ska ta hem det här i år. Kanske Chelsea, kanske Real Madrid, kanske Barcelona, kanske Man United, kanske Inter.
Icke, säger spågubben inom mig. Inter kommer att vinna mot de sämre lagen men förlora mot de bättre precis som de andra åren, trots ny demontränare. Barcelona har även de värvat ny kraft, men tappat bättre. Real Madrid värvade ingenting, kommer inte att klara hela vägen. Man United vann förra året, och hur mycket jag än vill att de ska ta det i år igen, så gör de inte det. Inget lag har lyft bucklan två år i rad i modern tid. Chelsea kommer att gå långt, kanske hela vägen.
Men vinner, det gör Bayern Munchen. Jag har inte läst någon journalist som tror att de vinner, alltså mindre press.
De har även ett bra lag, ett riktigt jävla bra lag. Offensivt är en guldgruva med Ribery, Schweinsteiger, Toni, Klose och Podolski.
Vänta och se!
Som en armbåge i mellangärdet...
Hon ler inte.
Inte en endaste gång. På tre veckor.
Varje gång vi ska påbörja en ny uppgift ursäktar jag mig. Måste på toaletten. Måste ringa ett samtal. För att framför spegeln le åt mig själv, för att de nästkommande två timmarna sitta och fundera på vad döden egentligen innebär.
Ler jag ler jag själv.
Skrattar jag, skrattar jag själv. För mig själv. Kanske inombords, kanske rätt ut.
Men inte hon.
Det känns som en armbåge i mellangärdet varje gång hon öppnar munnen.
Hon gnäller. Hon är från Eskilstuna, eller i närheten.
Okej, ni kan kalla mig idiot och att jag "måste lära känna en person innan jag trycker ner henne på en blogg".
Men jag vet att ni någon gång stött på en person som får era inälvor att dras ut från brunhålet tills det ligger i en pöl och väntar på att hunden ska äta upp de.
Kanske är den personen jag. Men jag vill helst inte veta det i så fall.
Så jag hoppas att hon ALDRIG kommer att läsa denna blogg. För hon vet själv vem det är jag talar om.
