Montecore - En unik tiger av Jonas Hassen Khemiri
Jag måste hålla med bokens andra författare Kadir om att titeln "don't make sense". Men jag kan förbise detta då Montecore är en riktigt bra bok.
Jonas får ett brev av sin fars gamle barndomsvän Kadir som fått en brilljant idé:" Låt oss slå våra huvden tillsammans och skriva en bok om din enastående far." Historien skiftar smidigt mellan Kadirs berättelser om Jonas far med Jonas minnen från sin egen uppväxt, från Palme-mordet till Lasermannen och det raskrig som utbryter i vardagen. 
Skrivglädjen är total, det finns inte ett enda ord som är utan passion och berättarglädje. Jonas vill berätta allt och åter allt och gör det på ett strålande sätt. Visst, i början blev jag lite irriterad över alla synonymer som Kadir skriver: "memorerar du" istället för "kommer du ihåg" eller "minns du", "Partagera mig dina emotioner" iställer för "låt mig ta del av dina känslor". Det finns mängder att dessa, men efter en stunds läsande bryr jag mig inte så mycket. Eftersom det är det som får hstorien att nå fram dit den vill. Läs epilogen så vet ni vad jag menar.
